Att vi ofta glömmer naturen i denna moderna och tekniska värld är ett faktum. 

Jag har alltid älskat havet och naturen, skulle aldrig kunna bo någonstans där jag inte har tillgång till varken natur eller havet.

Jag förstår inte dem som aldrig rör sig i naturen, man måste inte gå eller springa men att bara ta sig ut i naturen och bara slappna av. Höra vinden dra i träden, höra en fågel flaxa ovanför dig och kunna andas frisk luft.


När jag skriver detta är klockan lite över 03.00 på natten, jag sitter ute på trädäcket under en helt klar och stjärnfylld himmel. Jag kan se morgonens ljus kanta himmelns kanter, hör kondensen droppa från pooltaket ner i poolen. Ett lugnande splash när en droppe når vattenytan och ekot sprider det vidare. Lugnande. Lugnande är precis vad detta är.

Jag hörde en häst gnägga, en fågels fladdrande, en bil körandes och nu en skällande hund. Allt långt borta, borta från samhället där teknologin härjar. Det må vara ironiskt att jag sitter med en dator och skriver detta, men detta är mitt sätt att uttrycka mig. Min föräldrar ligger och sover, vem ska jag annars dela dessa tankar och fridfullheten med?

Efter att ha kommit hem från jobbet läste jag ytterligare 100 sidor i den spännande boken, detta gjorde att stressen och adrenalinet från jobbet lägger sig medan en annan gnista tänds. Gnistan där man är med i världen, i böckernas värld, i en värld man lever sig in i. Detta gör att jag nu sitter här, ute på trädäcket, för att varva ner och hitta lugnet för att kunna sova. 

Naturens krafter är lugnande, den friska luften rensar våra instängda lungor och ger oss nya krafter! Krafter att se på vardagen på ett annat sätt. I vår tekniska värld behöver alla stanna upp i sin stress, det räcker med att bara titta upp och hitta en stjärna när mörkret har lagt sig över oss. 

Nej inte bokstavligt, inte denna gången. Denna gången är mina händer och fingrar nästan helt intakta. Hahahaah!

 

Vi håller sommaröppet på måndagar på Brasserie Fridolf, 14-21.30 med en förkortad meny som vi kallar "Barmenyn" där det finns högrevshamburgare, kamben, ceasarsallad och kalixlöjrom. Bland annat, finns andra smårätter till. Detta levererar vi med en kock i köket och förra måndagen och igår stod jag där själv.

Detta fick mig att fundera tillbaka på de dagar då jag stod själv i Sandhamn och rockade ut både lunch, fika och kvällsmat till konferansgäster helt själv i flera dagar. Inga som helst problem, även de dagar jag stod ensam på Kajutan men mest hade man då en nisse - mina var Fredrik och Björn. 

Jag trivs själv. 

Visst måste team-känslan vara hög i ett kök där man jobbar så nära varandra men att kunna få vara själv en dag i veckan och bara köra sitt eget race är också väldigt skönt. Det är alltid bra att ha stöd men så länge man har grejer preppade så är det inga som helst problem att skicka ut mat själv, en måndag där de går mellan 50-60 varmrätter ifrån köket. 

Igår skickade jag ut 10st stora löjromstallrikar. Helt sjukt! De går aldrig så mycket löjrom i Karlshamn - på Sandhamn, absolut, men inte i Karlshamn. Bara för att jag inte "tycker om" att göra den, mest för att den stoppar upp lite i en kvällsservis där man lägger varm mat och så ska helt plötsligt den läggas. Nu när de gick med burgare eller liknande så lägger man ju löjromen och burgarbrädan undertiden den är i ugnen :)

Men som sagt, även om det är ett teamjobb så är det skönt att få stå själv - kunna få omorganisera bland preppen, få ta det i min egen ordning och inte anpassa sig efter någon annan än just pizzabagaren om min mat skulle gå med pizza. Rätt schysst ändå!

Ja, lördag och sista dagen av Östersjöfestivalen i Karlshamn. Stort röjarparty där mina kollegor är närvarande! De ringer och väcker mig nu, 02.30, för att fråga var jag är för där är det fest! 

 

Älskar dem alla för att de tänker på mig vid halv 3 på morgonen och ringer efter mig, bara så jävla synd att jag ligger hemma som den tråkmånsen jag är. Eller hur var det nu?

     Jag gjorde upp en enkel regel med mig själv när jag bodde i Sandhamn - "om du är trött på jobbet ska ingen kunna säga att det är för att du var ute och festade eller söp kvällen innan." Ganska bra regel va? Denna regeln gör ju även att jag idag - nu - sitter hemma istället för att festa med mina kollegor i Karlshamn och vara social. Mitt arbetspass börjar 8.00 imorgon och då är jag först på plats, ska låsa upp allt och larma av, tyvärr är jag också själv med hela brunchen imorgon och det gör ju att man inte kan lita på någon att hjälpa till eller ha som stöd om man skulle vara trött eller liknande. 

Jag vet att det är för mitt eget bästa som jag stannar hemma eller ej stannar längst på en fest, men varför känns det inte rätt?! Herregud, hur kan man vara så förvirrad och inte veta in eller ut på samma gång? 


Enda stället där jag kan lufta är ju just bloggen, att jag inte skulle få lufta vissa grejer här skulle allt hållas inom mig och trycka ner mig. Men bara för att ett inlägg eller två är ventilationsinlägg är jag ju glad varje dag - nästan iaf xD hahaha!

... på bion!

Jag tittar mycket på film, väldigt mycket, och har sett allt från storrullar till rullar som är sämre än en äppelskrutt! Även en del av dessa på bio, så jag är van biotittare men ingen vanlig. 

Att sitta i en tyst biosalong med andra människor, man hör en hostning eller en nysning samt massa prassel och knaster från snackset. Det är en spänd stämning och att sitta tyst så länge är för mig svårt, jag som gärna pladdrar på - mycket! Hahaha!

En och annan kommentar brukar försvinna ut ur munnen min, dock aldrig högt så alla hör. Oftast skrattar jag på "olämpliga" ställen eller fnyser åt skådespelarna. 
En duktig regisör eller manusförfattare som vet vad de gör brukar lägga in en och annan humoristisk pik i en helt allvarlig eller seriös situation, detta på samma sätt som de pikar till skådisar, andra filmer eller en viss scen i en film i samma serie. Alla kan inte se detta, eller ens veta om att de finns där. Jag tar ju första chansen att få skratta till eller le i en actionscen där en pik eller felsteg görs. 

Ett exempel på detta är den nya Terminator-filmen, som i sig är en seriös film men med humor i sig. Alltså den har sina bra stunder med gott om humor men också små pikar där jag satt och småskrattade för mig själv. Skulle nog tro att alla tyckte jag var ganska störd...

Då var det över för iår, jag har spenderat nu idag där. sista söndagen. 

Som vanligt köper man alltid något, men långt ifrån allt vad jag brukar handla i Göteborg :) Hahahaha!

 

Det blev iaf inhandlat hela 5st grejer!

Höpåse från Gina Tricott - med Falsterbo-loggan på. Enkel bärkasse att samla alla grejer i
En putskrok till sadelkammaren :) Kan behövas :P

Ett pannband till Gordon, trött på hans vanliga orginal i läder. Hittade ett med 3 rader silverkristaller hos PS of Sweden :) 


Falsterbo-piké:


Men en stjärna tackades också av idag, Jens Fredricson's häst Lunatic har nu blivit pensionär och ska gå som läromästare åt sonen i familjen som äger honom :) Gåshud säger jag bara, gåshud. Så fin <3