Ovisade favoritbilder:













De 2 översta bilderna är tagna näst sista gången jag red honom, han hade gått på bete den tjockisen :)
Sista gången jag red honom var dagen innan han åkte :)

Den nedre bilden är tage efter våran första (och sista) pay and jump.

5 sanningar som stämmer in på mig på fläcken:

1. Envis
2. Tjurskallig
3. Långsint
4. Temperamentsfull
5. Känslig
   
   
   
   
   

Men mitt problem är rotat så långt in i mig att jag inte har en chans för att kämpa emot det. Det vara är så och jag triggas hela tiden av allt alla säger eller gör.
Men får höra: "jag gör det, jag är längre än dig" okej men så är grejen för tung och det går ändå inget vidare.
Asså, sedan skrattar alla när man tar något på allvar och hur ska jag reagera?
För er är det självklart att skratta bort det men (nu ska jag dra skylla ifrån mig) det är gener från mina föräldrar.
Sedan är detta också framkallat från all jävla mobbing.

När jag kom till Hörvik skola i förskolan så kom jag in rätt bra tills mobbingen började. När alla fick veta att min mamma är från Polen så fick jag höra "polack" och "jävla polack" var lite av de man fick höra.
Jag fick ta den här skiten tills jag fyllde 9 och gick i 3an och jag då var så pass stor - längd och bredd - att jag kunde försvara mig med ord och kanske tom. våld. Och det hjälpte kanske den rasten och nästa tills de klurat ut något annat. Så i 3e eller till 4e klass försvann min klippa. Den äkta kompisen. Han flyttade till Ronneby och kvar blev jag. Nu ska jag inte säga att jag var ensam men det var inga som stod vid min sida när "den arga mobben kom med sina högafflar" och jag stod än en gång själv. Denna mobbing upphörde när jag början 6an - sista året men kom tillbaka när jag började 7an och i Mjällby skola. Men nu kunde jag stå på mig och jävlar de som sa något.

Det var den rent fysiska mobbingen men så när jag lärt mig använda våld kom den psykiska och egentligen har jag en stark mask som jag tar på mig varje morgon.

Jag har egentligen enormt lågt självförtroende, låg stressnivå och jag reagerar snabbt på negativa grejer.

Så min mask är stark i skolan men privat skyddar den mig inte, inget alls.

Så istället för att visa hur brusten och vilket nervvrak jag är visar jag istället den stenhårda masken som inte visar några känslor men jag klarar inte av all press och en liten kommentar kan krossa hela min värld.

Vad är segare än en söndag och massor av läxor?

Oli Gavard

Fysioterapeut och Osteopat

Precis hemkommen från stallet och en föreläsning av Oli Gavard och jag måste säga att de sittande 2 timmarna var lärorikt :)


Fick reda på att mitt rygg- och nackont kan bero på att jag äter så dåligt. Och att doktorer ej kan ta reda på såna grejor xD

Asså, jätte intressant så ska nog ta och boka en tid i december eller i januari ;) När han har tid då, vill säga! :D

Hittat en superbra sida där man glottar på olika serier och håller på att arbeta mig igenom two and a half men ;)


Btw. Vampire Diaries startar den 18 november xD

       - För er som kanske inte redan har sett 3e säsongen :D

Efter utvecklingssamtalet tog jag ut Steffie i paddocken och red henne lite lätt. Tränade mycket på detta med att få med hennes yttersida och det funkade. Men galoppen var idag också en katastrof. Hon försökte sticka men jag satt och höll i henne - då höjde hon ryggen och jobba ner sig samtidigt som vi slogs om vem som var starkast och skulle vinna. Jag vann. Så hon fick skritta och sedan blev det mera trav. Galopperade lite mera och då var hon lugn :) Lite mera trav. Haha, det blev typ bara massa trav då det är typ där jag känner att jag behärskar henne och söta Emilia tog lite snygga bilder s´å jag lät henne öka upp i galopp och släppte efter.

Satan va ponnyn sprang, hon högg tag i det satans novabettet och bara drog. Jag hade nada kontroll! Kunde inte sitta emot eller nått, det var bara och vänta ut henne, använda rösten och tillslut efter typ 3 varv så var det nästan våld som hjälpte. Fick ta tag i henne jätte  mycket och hon slet ju upp huvudet när hon till slut släppte bettet och stannade till slut. Släppte på tyglarna och hon fattade genast galopp så de blev till att stanna där också :) sedan blev de skritt en bra tag för att sedan avsluta i trav och en liten galoppsträcka bara för att hon inte skulle sticka ;)

Sedan blev det till att smörja mingiporna inne i munnen med helosan. Allt för min prinssesa <3


Jag och Steffanie har kommit otroligt lång.
Förra sommaren kunde jag knappt få henne lugn i hoppning eller markarbete. Nu kan jag arbeta henne effektivt i skritt och trav. Galoppen är påväg :)
Jag har ändrat min ridning och lyckats sträcka på mig, fått mjukare och följsammare hand och vågat hoppa högre på ponny än innan. Hon är underbar.
Fan också, och så kanske hon försvinner i januari :'( Jag vill inte... :*<


Jag älskar dig Steffanie Grimaldi <3 Snälla, lämna mig inte - bli inte blind - jag älskar dig <3

Tränade lite dressyr i söndags och Steffie skötte sig fint när jag väl mjukat upp henne.

I slutet skötte hon sig helt underbart i skritt och trav men galoppen var en katastrof. Hon drog och genade i alla hörnor, hon ville ej lyssna på bettet.
Hon tkr ej om novabettet men efter jag pratat med Birgitta fick jag minsan höra att hon skulle ha det. PUNKT!

Btw - är det också snart av, helt söndertuggat detta också. Får säga och visa det för Birgitta så kanske Steffanie kan få ett hårdare eller ett vanligt bett. Kanske mässingbettet igen *hoppas - hoppas* ;)


Vi gjorde en bra övning för mig, för att få med hennes yttersida och hindra att hon slinker undan från mig. :)


Vi gjorde 3 serpentiner över medellinjen och i varje båge gjorde vi också en volt - ursäkta paint versionen :S

Det var en jätte nyttig övning då Steffie är som en liten ål som bara slingrar sig så hade jag en chans att fånga upp hennes yttersida och då kunna ställa henne och mjuka upp henne hur mycket jag ville. De sista gångerna + sista partiet på volten gick jätte bra :D