Något som inte har funkat i mitt liv på sista tiden har varit balansen. Balansen mellan mitt välmående, vad jag vill göra och vad jag behöver göra. Detta är då något som har fått min rutin att gå rätt ner i sopinkastet. Ja, sopinkastet.

Jag har tappat all motivation till att äta och att träna, allt känns bara jobbigt och onödigt. Jag förtrycker varför jag gör dessa sakerna och främst för VEM jag gör dem. Jo, just det - för mig SJÄLV! Men jag är ju inte ärlig mot mig själv!

Just nu ligger hästarna på hyllan - ja ni läste rätt. Jag har fått tagit en paus i december och ja i januari också. Det har inte gått att balanser ihop allt speciellt inte med min egna ångest!

Men därför kommer jag till er med goda nyheter! YES! 

Jag har fått ett heltidsjobb! Lilla röd beger sig åter igen till Karlshamn där jag nu har fått en heltidstjänst med start den 17 februari och restaurangen öppnar för allmänheten den 27 februari! SPÄNNANDE!!

Så allt börjar ljusna! Jobbet är nu klirrat, jag är inte ett dugg nervös alls! Känner mig lugn som en filbunke (om den är laktosfri vill säga) och är endast taggad till att börja jobba. Men med detta innebär ju också det svåra beslutet att säga upp min tjänst på First Hotel samt att jag inte kan jobba på Gästis. Det känns lite vemodigt att säga upp två tjänster men två deltidstjänster gr ju inte upp emot en heltidstjänst! HAPPY!

Mer om just detta kommer senare! Så idag, måndagen den 25 januari börjar jag om mitt liv. Med kompisar, med min pojkvän, med ny kost och ny träning - och ett nytt jobb! 2016 kommr bli helt fantastiskt och den tanken ska jag försöka hålla hela året! Det kan som sagt bara gå upp och framåt nu - fast vågen ska gå NER!

Toooodels <3

För några veckor sedan hade vi ett större sällskap på torsdagseftermiddagen som skulle ha 3 sorters kakor, och det bakades ganska intensivt på onsdagskvällen. Min uppgift var då vetelängd. Detta har jag inte gjort sedan i skolan och ALDRIG med torrjäst. Ja, ni läste rätt. Torrjäst. 

För er som då inte vet detta så funkar inte riktigt torrjäst på söta degar och inte heller som vanlig jäst. Jag tycker inte den är svår att jobba med i sig men till söta degar och utan termometer så sket det sig. Rejält! Degen jäste inte tillräckligt och blev väldigt kompakt och torr som stryk.

Imorgon är det dags igen, samma stora sällskap med 3 sorters kakor. Och när jag kom in i köket stod där en lapp att jag skulle baka vetelängd. Kul lixom. Kul... HAHA - skämt åsido. Letade fram receptet och hittade vanlig jäst i kylen! HAPPY! 

Och degen jäste PERFEKT sen att utförandet med flätningen är kasst är en annan femma! :P HAHAHA!

 

De blev helt enkelt jävligt bra! Och goda. Vetelängd med kanel och kardemumma! Mums..

Bara att organisera upp rätterna tog en stund. Haha, jobba själv och bli tagen på sängen av denna. Kul lixom. Haha!

Samtidigt slog jag ihop tre smörgåstårtor som sedan jag och Gabbi dekorerade upp.

Min fina First-skylt. Bästa!

Mönstret för mig och att blogga är ganska tydligt. När jag får extremt mycket att göra, alltså inte bara på jobbet utan även med hästarna eller blir upptagen med någon annan form av mycket att göra så glömmer jag av bloggen. Den glöms av och blir stillastående. Sad but true.

Jag frågade ju i slutet av sommaren om timmar på både Brasseriet och Kronolaxen. Fick 15h varje lördag i K-hamn och 8h varannan söndag i Mörrum. Men så fick jag ett samtal av Ingela som är GM på First Hotel i Olofström. Där fick jag en deltidstjänst med fasta dagar varje vecka, kvällsjobb också. Fantastiskt bra.

Tog runt 2 veckor in innan telefonen ringde och jag erbjöds 50% i Mörrum. Då har jag en fulltidstjänst med timmarna och klarar detta på 5 dagar/veckan. Känns väldigt bra nu. Så länge det inte blir för mkt. Att jag har satt 70h/veckan på Sandhamn har jag sjukt svårt att förstå men då hade man inget utanför arbetet som tog tid, eller behövde göra förutom att gå till och ifrån arbetet. 

Men iaf. Veckan som gått jobbade jag Dubbelpass ons-tors samt dagpass fredag och lördag. Det är 4 dagar, och 56 timmar arbetade. Sjukt egentligen. Nästa vecka är lite bättre. Schemalagd 40 timmar på 5 dagar. Ska bli skönt med lite bättre veckor än bara att hetsa igenom det och vara så fruktansvärt stressad. 

Samtidigt så läser jag bok, försöker kolla på alla TV-serier, pojkvän, häst och så ska man sova. Var kan man beställa fler timmar per dygn? HAHA!

Nej inte bokstavligt, inte denna gången. Denna gången är mina händer och fingrar nästan helt intakta. Hahahaah!

 

Vi håller sommaröppet på måndagar på Brasserie Fridolf, 14-21.30 med en förkortad meny som vi kallar "Barmenyn" där det finns högrevshamburgare, kamben, ceasarsallad och kalixlöjrom. Bland annat, finns andra smårätter till. Detta levererar vi med en kock i köket och förra måndagen och igår stod jag där själv.

Detta fick mig att fundera tillbaka på de dagar då jag stod själv i Sandhamn och rockade ut både lunch, fika och kvällsmat till konferansgäster helt själv i flera dagar. Inga som helst problem, även de dagar jag stod ensam på Kajutan men mest hade man då en nisse - mina var Fredrik och Björn. 

Jag trivs själv. 

Visst måste team-känslan vara hög i ett kök där man jobbar så nära varandra men att kunna få vara själv en dag i veckan och bara köra sitt eget race är också väldigt skönt. Det är alltid bra att ha stöd men så länge man har grejer preppade så är det inga som helst problem att skicka ut mat själv, en måndag där de går mellan 50-60 varmrätter ifrån köket. 

Igår skickade jag ut 10st stora löjromstallrikar. Helt sjukt! De går aldrig så mycket löjrom i Karlshamn - på Sandhamn, absolut, men inte i Karlshamn. Bara för att jag inte "tycker om" att göra den, mest för att den stoppar upp lite i en kvällsservis där man lägger varm mat och så ska helt plötsligt den läggas. Nu när de gick med burgare eller liknande så lägger man ju löjromen och burgarbrädan undertiden den är i ugnen :)

Men som sagt, även om det är ett teamjobb så är det skönt att få stå själv - kunna få omorganisera bland preppen, få ta det i min egen ordning och inte anpassa sig efter någon annan än just pizzabagaren om min mat skulle gå med pizza. Rätt schysst ändå!

Ja, lördag och sista dagen av Östersjöfestivalen i Karlshamn. Stort röjarparty där mina kollegor är närvarande! De ringer och väcker mig nu, 02.30, för att fråga var jag är för där är det fest! 

 

Älskar dem alla för att de tänker på mig vid halv 3 på morgonen och ringer efter mig, bara så jävla synd att jag ligger hemma som den tråkmånsen jag är. Eller hur var det nu?

     Jag gjorde upp en enkel regel med mig själv när jag bodde i Sandhamn - "om du är trött på jobbet ska ingen kunna säga att det är för att du var ute och festade eller söp kvällen innan." Ganska bra regel va? Denna regeln gör ju även att jag idag - nu - sitter hemma istället för att festa med mina kollegor i Karlshamn och vara social. Mitt arbetspass börjar 8.00 imorgon och då är jag först på plats, ska låsa upp allt och larma av, tyvärr är jag också själv med hela brunchen imorgon och det gör ju att man inte kan lita på någon att hjälpa till eller ha som stöd om man skulle vara trött eller liknande. 

Jag vet att det är för mitt eget bästa som jag stannar hemma eller ej stannar längst på en fest, men varför känns det inte rätt?! Herregud, hur kan man vara så förvirrad och inte veta in eller ut på samma gång? 


Enda stället där jag kan lufta är ju just bloggen, att jag inte skulle få lufta vissa grejer här skulle allt hållas inom mig och trycka ner mig. Men bara för att ett inlägg eller två är ventilationsinlägg är jag ju glad varje dag - nästan iaf xD hahaha!

Ja, att påstå att en kock inte jobbar så mycket är ju en fet lögn ;)

Jobbar mina sista timmar i Mörrum nu detta veckan. Jobbar söndag 7/6 - måndagen 15/6 och är schemalagd 64 timmar på de dagarna. Jobbar alltså varje dag, ingen ledighet.

Det goa är att på de tre dagarna jag jobbar har jag jobbat över. I söndags hade vi 100 ätande på buffén och ingen diskare, stod i disken i 2h efter jag egentligen slutat. Igår var det ett sällskap som bokat på kvällen som jag fick laga mat till :) idag ringde den från Brasseriet så efter jag slutat i Mörrum fick jag köra in och jobbade från 17.30-22.00 och myste ut vår nya fräscha meny! Gött!!

Man får hålla igång medan man är ung.

Ikväll käkar jag pizza, dricker saft, skriver prepplista, svarar på mejl och badar fotbad med massage ❤. Samtidigt som TV är på, vardagslyx!

  Imorgon blir de en lång och mysig runda på Gordon groda efter jobbet! 

Jag har sett vad som väntar i min framtid idag. Just idag ja, idag är det påskafton, nu är de påskaftonskväll och jag är precis hemkommen från jobbet till ett tomt och mörkt hus. Ett ovälkomnande och gapande hus. Känslorna är tunga...

Medan hälften av min egen familj kurar på Hanö och vägrar lämna den jävla kobben så är andra halvan i 28 graders Spanien. Jag är än en gång ensam på påsk, precis om förra året.

Istället för att umgås med vänner eller familj har jag lagat mat till andras vänner och familj.
- Jag älskar mitt yrke, fatta mig rätt, men det är svårt att leva ett normalt liv där man har lika mycket tid för andra som man jobbar, mitt jobb pågår i upp till 16h/dag. Hur skan man ha tid för något annat och hinna med att sova?

Jag ser min framtid, en framtid där jag - precis som ikväll - kör förbi alla hus där familjer och släkt är samlade för högtider medan jag anländer till ett tomt hem...

Att någon skulle vilja ha mig, ja - till vad som egentligen, har jag aldrig varit med om. Inte i skolan, på jobb, kärlek eller hästarna - förrän nu.

 

Jag står här nu, den 11 mars 2015, med 4 restauranger som vill att jag ska jobba hos dem.

 

Alla hade jublat, visst hade ni gjort det om 4 st arbetsgivare har tagit kontakt med dig om jobb? 

Jag gör inte det, jag har istället fullständig panik och så ont i magen. Jag måste ju tacka nej till 3 personer som VILL att jag ska komma och jobba hos dom. Jag måste sitta med dåligt samvete och framförallt kanske jag ångrar mig? Jag är livrädd...

 

 

Men det stod 93 idag på vågen, glad blev jag. Speciellt när de stod 95 förra veckan. Inte vägt mig hos VV sedan jul och denna månaden har varit SKIT tuff :( Men nu är jag på rätt väg igen :)

Iaf när jag kom hem var de dax att käka, pasta med köttfärssås och fräst spetskål och champinjoner :)

Det var hemgjord köttfärssås men Barilla är närmast den vi gör själva :)

Mums! 💖

Idag har jag tagit beslutet att sluta sitta hemma!

Jag har ansökt till komvux idag, och fick alla papper och blev inskriven. Jag ska läsa kursen Historia 1b från och med Måndag och fram till juni. 

Och så slog jag Tony en signal på Kajutan om han fortfarande ville att jag skulle jobba för honom i sommar så nu är det klart, jag kommer jobba som kock på Kajutan även sommaren 2015!

Om vi säger såhär, jag trivs inte alltid med att jobba med catering! :(

Här hade vi tre stycken stora cateringar och alla var olika. Vi skickar ju det kalla eller tillbehören som inte ska vara varma eller måste vara kylda i brödbackar. I detta fallet fick vi använda MÅÅÅÅNGA. Så många att de var mycket högre än jag, 170cm.

"Mannerström på Gropen" heter den mysiga och fräscha restaurangen som Leif Mannerström har startat med ungdomar och vuxna som inte har något jobb eller inte har kunnat få jobb pågrund av en lite besvärlig bakgrund. Den sänds på TV4 kl. 21.00-22.00 på Onsdagar :) Väldigt trevlig serie och Leif gör en kanongrej!



Men min point är att de är föööör kaxiga. Jag som gått utbildning och nu jobbat som kock över 1år på två olika krogar i två olika delar av landet. Jag vet hur hetsigt och stressigt det är i ett kök och man måste hela tiden ha huvudet på skaft. Det är när man är kaxig och tappar koncentrartionen för en sekund så sitter man i skiten om man har mycket en kväll. Sånna kvällar blir jag lätt frustrerad men reder ut det gör jag ju, men detta har lärt mig att inte vara kaxig inför hur några gäster vi än har. I Stockholm hade vi över 200 gäster en vanlig kväll medan över 500 gäster de där rekorkvällarna under sommaren 2013, då var jag nervös och lite för stressad men tackar gudarna för kökschefen Azad och Souchefen Magnus, saknar de båda, men de stöttade mig otroligt. Medan där jag jobbar nu sätter vi 120 på en sittning om alla platser är fyllda med både inne och på uteserveringen. Men när vi har fullt inne, runt 60 personer blir jag nervös. Allt beror på menyn!


Men back to the point!

Sitter och kollar på detta nu, Krister han är verkligen engagerad men hans uttryck får mig att gå i taket. Senaste för fem minuter sedan sa han: "men vi är ju riktiga kockar och servitriser" och jag bara gapade. Inför branchfolk säger inte jag att jag är kock, jag är anställd som kock men skulle aldrig säga det branchfolk som kan sin sak. Till andra folk säger jag ju självklart att jag är kock för alla har inte 100% koll på vad de innebär. Jag har träffat de som jobbat i banschen i 20år men de kallar fortfarande inte sig själva kockar!

Sen att de lallar runt och gnäller konstant, och kan inte få in i huvudet att de jobbar i ett serviceyrke kan också irritera mig. De måste ha lite struktur MEN då hoppas det av från höger och vänster :( Tråkigt att de inte biter ihop och jobbar på, det är en enorm chans för dem och Leif gör en bra grej.

Men att kräva så mycket från dem som Leif och Olle, köksmästaren - handledare, gör måste nog tänkas om, detta är människor utan en utbildning inom yrket och inte har koll på allt. De är som 17 åringarna som precis börjat gymnasiet. 

De behöver tid! Kämpa på! :D

Och var inte så kaxiga...

Kockyrket är mer än bara latja runt i köket och laga lite mat, det kan vara så, men oftast är det inte alls så och mer tvärtemot. Det många nog inte tänker på är grunden till de maträtterna som lagas och skickas ut, det var något jag iaf inte alls tänkte på när jag började. Att laga maten och skicka ut den är det lättaste och minsta jobbet med att jobba i ett kök, men samtidigt som det kan vara tuffast mentalt. Förstår ni hur jag menar?

Nej, trodde väl det men det börjar gå upp för er, det ser jag :)


Preparera "Preppa", eller förbereda, är grunden för att hela köket ska fungera.

Det är precis som när ni hemma ska göra en köttfärsås, ni måste fräsa köttfärsen, löken, tomaterna osv. innan ni kan smaka upp den och tillsist servera och äta den. Precis så är det för oss också, för när ni sitter där ute och beställer en spagetti bolognese så börjar vi inte steka upp köttfärsen, fräsa lök. Det måste alla redan vara klart annars skulle ni få vänta 2 timmar på er mat.
När man gör allt detta så kallas det prepptimmar och det är emellan tiderna där matsalen har öppen och köket lagar mat. På Seglarhotellet har vi det mellan 15-18 förutom lördag ocg söndag då vi serverar lättare rätter mellan 15-18 i vårt eget "Alma Café" som på sommrarna förvandlas till "Alma Bar".
På de 3 timmarna ska vi hinna sätta upp en kvällsservice på 3 kötträtter, 2 fiskrätter och en vegetarisk. Men det är också ingen stress om man har planerat och har lite prepp klart från dagen innan. 
Det är alltså den delen av dagen som är fysiskt jobbig då du i detta fallet står på samma ställe. Jag som oftast (läs alltid) står på fiskstation har en ganska smal gång mellan spis och arbetsbänk och står därför mycket still på samma ställe. Jag står vid min bänk och skär tex. primörer eller mandolinerar* fänkål samtidigt som det står på 4 kastruller på min 6-platsiga spis bakom  mig och det som bubblar är krondillsås, moule-grund, brynt smör och betor kokas. Allt ska hinnas med och allt får man göra samtidigt alltså kan det bli rörigt men  jag brukar få snurra runt, röra i alla grytor och sedan vända igen och fortsätta med det jag nu än gjorde på arbetsbänken.

Service "söörvis"
Köket är öppet och gästerna strömmar in precis lika febrilt som beställningarna. Man kunde höra vår förra köksmästare ropa "Ett lamm och 2 torsk, bara" eller en kollega "2 kalv och en rödning på vänta" och så fick man vänta tills de hade käkat förrätt. Men under service så flyttar man sig så mycket mellan kylar, ugnar, spis och luckan (även disken emellanåt) och eftersom man rör sig har man inte tid att tänka på något annat än just att trycka ut maten då tempot är högt och detta är så den psykiskt hårda biten. Det är stressigt och det ska hållas ett högt tempo så gästerna får sin mat varm. Kvällsservice på Seglarhotellet är mellan 18-22, det är en lucka på 4 timmar och där har vi i sommar skickat ut nästan 600mat medan nu trillar det ut ca. 200st. Kallköket och varmköket stänger 22.00 för fler beställningar på förrätter och varmrätter men vi måste ju självklart skicka ut maten som är beställd även och klockan tickat över 22.

 

Eftertimmarna kan vara värst. När man stressat sig igenom en service så lugnar allt ner sig till man ska stänga av allt, valsa om allt till mindre byttor, kyla ner och städa. Har man otur,  även preppa upp till nästa dags lunch. Detta är timmarna där du är både fysiskt och psykiskt utmattad men fortfarande ha huvudet med dig så du ej skadar dig eller inte städar ordentligen. Jag brukar så en enorm huvudvärk ca. 15 minuter efter sista maten är utskickad och vi börjar i ett lugnare tempo städa undan. Jag har lärt mig att försöka härda ut annars skulle jag få käka värktabletter varje kväll och jag vill inte bli immun emot dem. Huvudvärken brukar lägga dig efter 20 minuter så man är piggare till man spolar av golvet och går sedan hem.

Komma hem, lägga sig, sova

Man kommer hem, uppjagad över vad som hänt under service och det kan vara allt. En maträtt som kom tillbaka, bråk mellan kök/servis eller något annat som hänt som att man bränt sig eller skurit sig eller bara är allmänt trött på livet. Man måste nästan prata ut om vad som hänt under kvällen för att kunna varva ner och senare kunna sova.

---

*Mandolinerar=Mandolin (http://sv.wikipedia.org/wiki/Mandolin_(köksredskap))