De blaisa kaa...

Det märks tydligast att oktober har rullat in, den har kommit med stormsteg – bokstavligen. 

Jag var ute en runda med Gordon men eftersom min träningsvärk hotar med att amputera mina ben så skippade jag faktiskt sadeln idag. Han fick istället sitt mysiga Kingslandstäcke samt ett stigläder som halsrem. Det blåser och jag har aldrig ridit Gordon i skogen utan sadel. Kan ju hur som helst. Att pusha min tur och ta hackamoret gjorde jag inte, kändes lite för riskabelt. 

Fördelen med att skippa sadeln är att jag slipper sitta och spänna benen hela tiden utan kan låta den hänga och krama om honom lätt. Ut i skogen kom vi, vrålpigg häst! Jag skojar inte. Han hittar ju spöken överallt men travade och skrittade gjorde vi. På hemvägen över ena stubben blev det till och med lite galopp, mest för att jag är GALEN och har dödslängtan! 
     Men precis som jag trodde så var det absolut inga problem! NONE! Han satte en fin galopp, höll sig lugn och harmonisk. Såklart, han är ju så snäll. 



Efteråt höll vi oss undan den värsta blåsten, Gordon åt hö och jag putsade hacket, skorna och mina stigläder.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback