Att vi ofta glömmer naturen i denna moderna och tekniska värld är ett faktum. 

Jag har alltid älskat havet och naturen, skulle aldrig kunna bo någonstans där jag inte har tillgång till varken natur eller havet.

Jag förstår inte dem som aldrig rör sig i naturen, man måste inte gå eller springa men att bara ta sig ut i naturen och bara slappna av. Höra vinden dra i träden, höra en fågel flaxa ovanför dig och kunna andas frisk luft.


När jag skriver detta är klockan lite över 03.00 på natten, jag sitter ute på trädäcket under en helt klar och stjärnfylld himmel. Jag kan se morgonens ljus kanta himmelns kanter, hör kondensen droppa från pooltaket ner i poolen. Ett lugnande splash när en droppe når vattenytan och ekot sprider det vidare. Lugnande. Lugnande är precis vad detta är.

Jag hörde en häst gnägga, en fågels fladdrande, en bil körandes och nu en skällande hund. Allt långt borta, borta från samhället där teknologin härjar. Det må vara ironiskt att jag sitter med en dator och skriver detta, men detta är mitt sätt att uttrycka mig. Min föräldrar ligger och sover, vem ska jag annars dela dessa tankar och fridfullheten med?

Efter att ha kommit hem från jobbet läste jag ytterligare 100 sidor i den spännande boken, detta gjorde att stressen och adrenalinet från jobbet lägger sig medan en annan gnista tänds. Gnistan där man är med i världen, i böckernas värld, i en värld man lever sig in i. Detta gör att jag nu sitter här, ute på trädäcket, för att varva ner och hitta lugnet för att kunna sova. 

Naturens krafter är lugnande, den friska luften rensar våra instängda lungor och ger oss nya krafter! Krafter att se på vardagen på ett annat sätt. I vår tekniska värld behöver alla stanna upp i sin stress, det räcker med att bara titta upp och hitta en stjärna när mörkret har lagt sig över oss.