Redan efter en knapp månad på den lokala ridskolan var min mamma runt och letade häst till mig, familjen Einarsson på Hörvik hade en D-Ponny jag kunde få rida sa det. De hade redan en tjej som red honom men hon var inte där så ofta längre. 

Lord Gerrie var 27år gammal när jag började rida honom februari, en envis och väldigt stark New Forrest valack som för att vara så gammal var enormt pigg och fräsch! Men jag började rida honom, eller mest åka med. Var ute och skrittade och travade lite i skogen och red lite i hagen, jag kunde vara själv i stallet och var och myste med honom nästan varje dag. Perfekt cykelavstånd, 1km.

Jag kunde dock inte ta in och borsta honom i stallet för han var så stark att man fick typ dra honom om inte hans shettiskompis Tryggve gick först. 

Foto: Emelie Einarsson

Denna hästen åkte jag av 2 gånger men lärde mig massor, att hålla emot, skänkla på och sida lätt. Jag red Gerrie 3-4 dagar i veckan och på den lokala ridskolan 1 dag i veckan. Kan ju säga efter jag började på ridskolan så tog det mig ca 2 månader (alltså 8 lektioner á 30min + Gerrie) att ta mig ikapp allt som mina ridkamrater redan hade lärt sig under en hel termin.

Men så fort den andra tjejen fick reda på att jag red Gerrie så började hon också rida mer och det slutade med ett vi på tavlan i stallet hade krig om vilka dagar vi skulle ha. Den som red på söndagen fick chansen att skriva upp sig för kommande vecka och ägaren satte en regel på max 4 dagar/person så den andre fick iaf 2 dagar om han skulle vila 1 dag. Så höll detta på hela jävla sommaren! Vi stod inte ut med varandra, detta är samma tjej som mobbade mig när jag var yngre och hittade på lögner. Gjorde detta saken bättre tror ni? Nej...