Då var begravning och det hemskaste är nog när man hör alla andra säga förväl.. Det är hemskt..

En annan grej som är hemskt är att idag är det 1 vecka sedan Sam han fick somna in. 1 vecka..
Det har nog börjat att sjunka in nu, nu vet jag att han är borta så i bilen från kyrkan fick jag värsta gråtattaken när jag tänkte på att han verkligen är borta..

I måndags när jag glömde en grej i stallet och gick tillbaka och tände privatstallet trodde jag att jag skulle dö, på riktigt. Jag väntade mig såklart att hans underbara huvud skulle sticka ut över boxdörren men istället var det Steffies och jag ville bara lägga mig ner och gråta. Kändes så hemskt.


Men idag förstår jag att han är borta - på riktigt


Så idag säger vi förväl till Agnes Mattisson
Och Onkel Sam

Vila i frid, sov gott <3