I fredags lämnade en man oss som är redan är saknad av många människor.

En man som jag mött under några år bakåt, Leif hade sjöboden bredvid oss och det är så vi lärt känna dom. Leif och Christina. Fick reda på detta idag av mamma och ännu en grej man gråter över.

En godare och skönare människa än Leif får man leta efter.

Sista gången jag träffade Leif var på Hanö när dom kom och åt, några veckor sedan. Kan inte fatta det..


Må du vila i frid