1 månad

Jag har aldrig varit bra på några vackra texter..



Mister Bogart, undan Garbina o efter Uttini, du föddes i lilla Hörvik den 23 Juni 1996. Du levde med din mamma där, i den lilla byn utanför Sölvesborg tills sommaren 2008. Han kom då rakt in i våra hjärtan, en väldigt vacker häst att titta på men väldigt klurig att rida.

Jessica klarade ut dig och när jag den 7 Maj satt upp på dig första gången var jag fast. Det skulle inte finnas någon i världen som skulle skilja oss åt. Du var lite stressad, som vanligt men helt underbar att rida, jag fortsatte sedan och lämnade dig inte när du var skadad.

Det var du dock en hel del, och  då skyllde jag på människorna som hade gjort dig illa! Jag hatade dom!

Men det blev sommar och du var underbar under ridlägret, du skötte dig jätte bra, om man bortser från det där lilla felet vi gjorde på hoppningen men även på tävlingen gick det bra. Vi var felfria och en rosett hänger över min säng precis som fotot på oss tillsammans.

Efter sommaren gav du och jag oss på 1 meters hinder och jag trodde att jag drömmde så underbar var du. Jag vet att vi inte hoppa det! Vi flög, du hoppade inte, du svävade min älskling. Det har du alltid gjort, du har alltid svävat fram på denna hårda och grymma jord.

Men sedan gick det utför, du blev skadad men jag lämnade aldrig din sida, jag älskade dig även om du var skadad, du var ändå en underbar häst. Hästar handlar inte bara om ridning.

Vi lunkade i skogen, du skuttade omkring och var jätte glad men jag kommer ihåg ditt uttryck när du fick se fyrhjulingen som om det vore igår. Du var underbar!

Sedan, sedan kom slutet..

Alldeles för tidigt..

Du va' så vacker..

Så snäll när man lärt känna dig..

Du lyssnade..

Du tröstade..

Du var ovetande..

Men en sak visste du, du visste att jag älskar dig <3

Rest In Peace
Mister Bogart

*1996
†2009




Mina Tack;

 Frida Åkesson Du tvingade mig att sitta upp på Bogart för första gången även om jag var osäker på honom. TACK! <3
Alexandra Hermansson Som alltid stöttar mig, i alla väder, älskar dig <3
Malin Håkansson Som gjorde min värld så pass bra att jag svävade, tills slutet.
Barbara och Ingmar Mattisson Mina föräldrar, för vad dom gjorde för mig, det räckte inte riktigt men jag är ändå så tacksam.
Och alla andra, ni är underbara! <3