Att vara kaxig straffar sig…

Ja, igår morse var det ju dags för del 2 av basträningen i liten grupp. Men jag var den enda anmälda som blev en hel timme där Ola (PT) fokuserade på mig. Ska man skratta eller gråta? Jo, jag skrattade igår men idag gråter jag mest! HAHA!

Vaknade upp igår och kände mig fräsch och pigg, inga större problem med kroppen utan bara lite öm strax ovanför vänster armbåge. Men eftersom armar ej var fokus under dagens lektion så struntade jag i just detta.

Träningen drog igång och det var ganska smärtfritt tills vi kämpat i ca 40min då alla muskler hade vaknat till liv och sa ifrån. Eftersom jag bara stretchade efter spinningen och inte direkt efter styrketräningen så blev det kaka på kaka. Ola tycker inte heller att stretching hjälper så värst emot träningsvärk. Detta gör ju dock att dagens värk ligger i dubbla lager. Jag får dra mig ut ur bilen och typ glida ner i bilen, det värsta av det är ju just att jag har så låg bil. Man sitter ju så lågt i den. Aj aj aj…

Själva träningen var dock super, fick massa tips och fick lära mig de mesta. Eftersom vi också hade tid på den timmen vi tränade så gick vi även igen de andra redskapen på gymmet och användningsområdet. Väldigt bra att få en så grundlig introduktion nu i början! Detta kommer bli så grymt.

Fick även tips om ett par andra skor än mina löpskor, ett par inneskor med hårdare och planare sula. Så idag var jag inom stadium där jag hittade ett par, tror dock ej jag ska ha dem. Blir nog till att lämna tillbaka de igen, de kändes ganska bra men tror de kommer vrida om mina fötter. Mina löparskor är ju specialköpta med en vidd lutning för att rätta till ställningen i mina anklar och fötter.

Men ja, efter speciellt knäböjen igår är jag väldigt öm. Det lönade sig att vara kaxig i bara några timmar då det slog hård i låren efter tre timmar. Detta har ju försvårat mitt arbete, jag kan ju inte gå som jag ska. HAHA! Och att böja sig ner och plocka upp något går fetbort – kunde knappt ta på mig skorna igår kväll när jag skulle gå hem från jobbet. Helt sjukt. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback